Han hadde alldrig funderat på att skriva en barnbok.

Men 2006 fick han frågan. Skulle du klara av att skriva en berättelse för barn?
”Det skulle väll inte vara så svårt”. Han funderade och funderade på hur barnens inlevelse och fantasi uppkommer. Om han försökte komma ihåg hur det var att vara barn, då skulle det nog gå lättare att lägga upp handlingen. Under många år som barninstruktör i jiujitsu, blev det många frågor från barnen.Vid träningspassen kom det alltid någon fråga. t.ex. Kan du försvara dig utan att se? Är du lika bra som Steven Seagal?

Med alla frågor satte han igång utan titelnamn och karaktärer. Ett namn dök upp så småningom, det var barnbarnet Benjamin. Hans första bok om Benjas äventyr var på gång.

Berättade för en arbetskollega, att han hade börjat skriva en barnbok, och var osäker på om han skulle publicerad den. Varför skriver du en barnbok? frågade arbetskollegan. Men tyckte också att det var modigt att ge sig på något sådant.
För det hade han nog inte vågat, för barn är svår flörtade.

Hur skulle han kunna testa manuset? En bra måttstock skulle vara att läsa upp det för barnbarnen

 Sbi Svenska Barnboks institutet.